..
Idag vaknade jag upp söndrig alltså, hjärta och hjärna samarbetar faaaan inte just nu alltså och vet ni vad jag tycker om det? det e jobbigt....... love hurts, eller kan man vända på det, det är inte kärlek om det gör ont och visst ligger det mycket sanning i det.
men hörrni, jag vet inte om det bara är jag som är allmänt psyko men har ni vart med om en känsla som beskrivs typ.... ni träffar en person som ni inte vet något men direkt känner ni att den här personen är sjukt bekant, känns liksom som man känt varandra hur länge som helst och man kan verkligen öppna sig för den, det är den personen du vill ringa när du känner dig nere för du vet att den alltid får dig att må bra, bara av en blick, en röst eller en kram.. den här personen får dig att känna dig lycklig igen så himla lätt.. men personen i fråga förstår nog inte det själv.
det är det sjukaste jag varit med om i mitt liv, men jag tror att alla har en "sånn" person i sitt liv..
jaaa, detta vet jag att jag egentligen inte borde skrivit för alla spekulerar så himla mycket i världen men det får ni väl göra då.
ciao.